6/23/2008

Sveket


En varning för ett lång inlägg. Jag behövde skriva av mig...

Jag har, så länge jag har bloggat om politik här, valt att vara oberoende liberal. Jag var för några år sedan medlem i folkpartiet "liberalerna" men lämnade partiet när det under förre partiledaren Lars Leijonborg började marschera lite väl taktfast för min smak.

När valet 2006 närmade sig var jag rådvill. Vem skulle få min röst? Att rösta är någonting som jag alltid sett som självklart. Jag menar att den som inte pallar att släpa sig till valurnan var fjärde år, även om så för att rösta blankt (vilket i sig är en markering), har försagt sig rätten att kritisera den förda politiken.

Rösta blankt ville jag dock ogärna göra. Att få bort den korrumperade och mätta socialdemokratin från maktens korridorer såg jag som en ödesfråga för Sveriges framtid. Bodströmsamhället utvecklades med allt fler integritetskränkande lagstiftninsförslag, det kontraproduktivt höga skatteläget fortgick, likgiltigheten inför vanliga människors vardag blev allt tydligare, liksom ihåligheten i socialdemokratins tomma löften. Överallt skulle staten in och kladda och styra, individen har inte mycket plats i socialdemokratins Sverige.

Folkpartiet gick bort av tidigare nämnda skäl. Kristdemokraterna är grovt värdekonservativa och framstår för mig som liberal som allt annat än tilltalande, nu som då. Moderaterna tilltalade mig inte heller nämnvärt.

Centerpartiets öppenhetsmanifest blev svaret. Här kom ett parti med en tydlig och klar målbild. Ett liberalare, friare och öppnare samhälle. Tydlig ställning mot övervakningssamhället, för integriteten och privatlivet. Det var med ett gott sinne som jag på valdagen lade min röst på centerpartiet. Då jag bor i Stockholm så kryssade jag också Fredrick Federley. Jag må inte vara överens med honom i alla frågor, men engagemanget för individens rätt till privatliv såg jag nu, som då, som oerhört viktigt. Attackerna på vårt privatliv är ett av de allvarligaste hoten mot vårt fria och öppna samhälle. Fredrick kom in på sina personröster, till stor glädje för mig och andra liberaler. Jag valde dock, vis av erfarenheten, att stå utanför partikopplingarna. Jag vill fritt kunna kritisera utan att känna lojaliteter.

Valresultatet kom. Det var med glädje (och kanske viss skadeglädje skall inte förnekas) jag fick se Göran Persson avgå från partiledarposten. Jag hyste inga illusioner om att vi nu hade fått en liberal regering, men jag trodde iaf att vi fått något bättre än sossepamperiets ryggdunkande folkförakt.

Och visst kom det något, en tusenlapp mer i plånboken och några småsaker men på det hela är det business as usual. Både sprit- och spelmonopol är ohotat. LAS ser ut som den alltid gjort, vilket gynnar de som är inne på arbetsmarknaden och stänger ute de som inte är det. TV-licensen är kvar och kommer troligen också att börja gälla för datorer och mobiltelefoner (fullkomligt absurt naturligtvis). SJ har fortfarande monopol på de mest attraktiva tågsträckorna och tar ut överpriser. Och i stort sett handlar politiken fortfarande om att på det mest strategiskt väljartriangulerade sättet skyffla runt dina och mina pengar mellan olika av staten bestämda utgiftsposter. Vem förvaltar det socialdemokratiska Sverige bäst?

Allt detta är dock småsaker i sammanhanget. Det stora sveket skedde den 18 juni.

Alliansen bestämde att folket var en fiende. Att vår grundlagsskyddade och av FN:s deklaration om mänskliga rättigheter skyddade rätt till brevhemlighet, meddelarskydd och integritet var något förhandlingsbart. Ett lagförslag av sällan skådat usel kvalitet, fullkomligen sågat vid fotknölarna av en så gott som enig kår av remissinstanser, terrorismexperter, IT-experter (inklusive regeringens egen!), medborgarrättsörelser, journalistförbundet, och inte minst, allmänhet och bloggosfär, debatterades i riksdagens kammare igenom med sällan skådat usel retorik och argumentation som för länge sedan smulats sönder, för att under stort buller och bång "återremitteras" för att senare samma dag dyka upp igen, oförändrat, men med lite mer kosmetika påsmetat. Ett långt bloggengagemang i frågan trappades de sista dagarna upp och jag gick på demonstrationer, lyssnade på riksdagsdebatter, pratade med folk, mailade politiker. Att stå utanför riksdagen och med många andra, över tusen personer enligt uppgifter, skandera "STOPPA FRA" var mäktigt. Vi hade lyckats mobilisera, få folk att förstå. Motståndet var (och är) kompakt.

Lagen gick igenom. Likt ett knytnävsslag i magen. För första gången i mitt liv fick jag se en svensk regering rösta fram ett förslag som gör mig fysiskt illamående. En knut i magen. Och den regeringen har jag varit med och röstat fram.

Någon dag gick jag och vacklade. Vad gör jag nu?

Sedan kom beskedet om att regeringen utreder att öppna upp PKU-registret. Att skapa ett DNA-register över 3,3 miljoner, ej brottsmisstänkta, svenskar.

Likt en bila giljotinerade alliansen den sista lilla uns av förtroende de hade kvar hos mig. Föraktet för folket, föraktet för friheten, föraktet för integriteten. Den korrumperade maktfullkomligheten stirrade mig rakt i ansiktet. Visst vet jag att alliansen och "de nya moderaterna" är ute efter socialdemokraternas väljare. Men att de skulle bli mer socialdemokrater än socialdemokraterna hade jag aldrig kunnat gissa.

Jag kan inte längre stödja alliansen. Jag kan inte heller längre stödja centerpartiet. Jag skulle inte kunna se mig själv i spegeln om jag samtidigt stödde den förda politiken. Centerpartiets partiprogram och öppenhetsmanifest är fortfarande väldigt bra. Tyvärr omsätts inte dessa i förd politik.

Vill alliansen locka liberala väljare, så är det faktiskt dags att de börjar föra en liberal politik. De senaste dagarna har de tagit stormsteg i rakt motsatt riktning. Det är klart att sådant ger konsekvenser. Många liberala bloggare har de senaste dagarna öppet deklarerat sitt avståndstagande till den allians de tidigare stödde.

Blogge pratar om Bloggmyteriet. Jag sällar mig till det.

Här finns en liberal röst. Förtjäna den.

Så var står jag? Kommer jag att rösta på socialdemokraterna i nästa riksdagsval? Naturligtvis inte. Det är intressant att notera kända socialdemokraters frånvaro i FRA-frågan. Här sitter både Mona Sahlin och Thomas Bodström på en sällan skådad räckmacka att hugga in i. Det gör de inte. De stöder den här typen av repressiva kontrollmekanismer och det är enkom partitaktik som gjorde att man röstade nej. FRA-lagstiftningen ligger kvar efter ett socialdemokratiskt maktskifte så länge partiet inte gett ett tydligt vallöfte att riva upp den (och inte ens då kan vi vara säkra).

För tillfället är jag partilös. Utvecklingen de närmaste två åren får se var jag landar.

Kanske reser sig centerpartiet ur liberalismens aska. Ett internt uppror har startats på centerupproret.se. Vi får se om det kan ge något. Och ni socialdemokrater som läser, gå in på sossarmotstorebror.se. Ni behöver också kämpa, er partiledning är för den här lagstiftningen.

Borgerliga väljare som liksom mig är förbannade kan gå med i facebookgruppen Alliansväljare mot alliansen. Det har jag gjort. Som det står i gruppens beskrivning: Vill allianspartierna ha borgerliga väljare så får de börja föra en borgerlig politik.

Jag ställer inte upp på mobbningen av Fredrick Federley och Annie Johansson. Ja, de gjorde en tabbe. En ordentlig sådan. Kanske trodde de i sitt stressade tillstånd, med dagar av press och för lite sömn, att ändringarna räckte. Det gjorde de inte. Jag är besviken. Men att sjunka till mobbarens nivå går jag inte med på. Det tjänar inte vårt syfte och leder ingen vart. Kritiken har i alldeles för liten grad riktats mot riksdagsgruppernas ledningar och den motbjudande partipiskekulturen.

Boka den 16 september i din kalender. Då öppnar riksdagen. Och då planeras en stor demonstration mot FRA-lagen. Tro inte att det är en slump att denna lag röstades igenom precis innan riksdagen går på semester. Taktiken är välkänd. Rösta igenom ett kontroversiellt och impopulärt förslag. Gör dig sedan oanträffbar ett par månader, låt människor åka på sommarsemester och återkomma till vardagslunken. Sedan har de glömt. Men vi har inte glömt. Vi får inte glömma. Den 16 september skall vi låta politikerna få veta, med råge, att vi inte har glömt.

Och håll koll på bloggar och på facebook kontinuerligt. Det kokar av ilska och kämparanda, och det planeras både det ena och det andra.

Som vi sjöng tillsammans på demonstrationen utanför riksdagshuset:

We're not gonna take it.

Kommentarer:

Postad av: Joshua_Tree | 6/23/2008 3:37:4
Lysande post. Jag lär få anledning att återkomma när jag själv ska försöka reda ut mina motstridiga känslor kring det här. Men jag känner igen mig i mycket. Jag röstade på Centern med samma motivering som du.
Postad av: Mikael Hörnlund | 6/23/2008 10:54:
Bra skrivet Anders! Håller med dig helt och hållet. Även om inte jag röstade på Centern så spelar inte det någon roll. Det de gjorde var inte bara politiskt, utan det de gjorde var att sticka kniven i ryggen på alla som är frihetsälskare, och sverige består av ett frihetsälskande folk. Socialdemokrater som Moderater, gammal som ung. Så gott som ALLA tyckte att detta var droppen. Jag undrar om politkerna är medvetna om effekterna av detta beslut?
Postad av: Björn Nilsson | 6/23/2008 1:39:3
Du glömde Kalle Anka-partiet, samt Alliansen smörjande av de människor som redan har det bra ställt, kombinerat med blåljugande om fattigfolkets fanatiska fuskande med alla bidragssystem. Det är också allvarliga saker. Alliansen var moraliskt nedsolkad redan innan FRA-historien exploderade.

Skämt (?) åsido. Skall den här utvecklingen hejdas hänger det i ganska hög grad på V och MP. Om goda liberala värderingar skall bevaras kan man inte lita på insuttna partier som dessutom mentalt tillhör ett samhälle (industri-) som är på väg ut och ersätts av IT-samhället med nya sätt att fungera. V och MP är inte så bra på det nya heller, men åtminstone för V finns det hopp om förbättring. (Undrar hur mycket spioneri MP är berett att acceptera för att komma med i regeringen?) Alice Åströms (V) insatser under FRA-debatten är värd flera guldstjärnor i kanten. Där tror jag hon gjorde en bra insats just för det liberala idéarvet.
Postad av: Anders Gardebring | 6/23/2008 2:28:1
Hej Björn! Tack för din kommentar.
Du och jag har ju som bekant olika politiska utgångslägen och jag delar nog inte fullt ut din analys av alliansens tidigare värv. Jag tror ju inte på idén att alla skall ha lika mycket pengar oavsett prestation ā la socialismen, utan snarare att vi skall ha ett gemensamt finansierat socialt skyddsnät som hjälper de som själva inte kan klara sitt uppehälle. Problemet i samhället är inte att det finns rika. Problemet är att det finns fattiga. Tar vi allt från de rika och ger det till de fattiga så finns det inget mer att ta från de rika sedan, och alla blir fattiga.

Alliansen har inte klarat av att göra nödvändiga förändringar i systemen. Man har småduttat här och där och ibland istället förvärrat situationen. Jag är övertygad om att en hel del i den svenska modellen behöver göras om. Också kontroversiella saker. Som gynnar alla på sikt, rik som fattig. Alliansens väljarsynpunktstriangulering, som primärt pejlar in socialdemokratins kärnväljare, har förhindrar detta.

Men alldeles oavsett detta så har ju alliansen nu bränt sina skepp. Jag tror att både du och jag är rörande överens om att grundläggande saker som yttrandefrihet, integritet och rätten till privatliv ligger på en hel annan politisk nivå än käbbel om ersättninsnivåer och fördelningspolitik.

Både vänsterpartiet och miljöpartiet gjorde lysande anföranden i riksdagsdebatten. Det är inte ofta jag håller med i varenda stavelse i ett anförande från vänsterpartister, men det var precis vad jag gjorde i Alice Åströms anföranden i den här debatten. De så kallade "liberala" partier som borde stå upp för dessa värden höll förvirrade, osakliga och faktiskt, retoriskt usla, anföranden som knappast övertygade någon.

Vänsterpartiet kommer jag aldrig mer att rösta på (jag har gjort det förr, som du vet var mina sympatier långt åt vänster när jag var yngre) helt enkelt eftersom deras ideologi i grunden är antiliberal. Vänsterpartiet brinner för yttrande- och åsiktsfrihet vilket är alldeles lysande, och som Åström påpekade i debatten, där har man faktiskt gjort upp med sitt arv. Men vänsterpartiet är samtidigt ett socialitiskt/kommunistiskt parti som vill bestämma över människors liv genom att beslagta deras tillgångar och sedan fördela dem efter statens eget huvud. Det ställer jag inte upp på. Miljöpartiet.. ja det är något jag håller öppet för tillfället. Vi får se vad som där händer. MP har vinglat fram och tillbaka många gånger men har under det senaste året framstått som riktigt vettiga. För egen del hoppas jag på en intern resning inom centerpartiet, som fortsatt har sveriges bästa partiprogram, och att ledningen som inte förmår följa detta partiprogram rensas ut och att centerpartiet börjar kämpa för FRA-lagens upphävande.

Tiden får utvisa.
Postad av: Björn Nilsson | 6/23/2008 8:05:0
"Jag tror ju inte på idén att alla skall ha lika mycket pengar oavsett prestation ā la socialismen" - vem tror det då? Jag har hört det argumentet under en mansålder från borgerligt sinnade personer, aldrig från socialister. Socialister säger faktiskt betydligt klurigare saker - kolla Marx exempelvis. Medborgarlön är mer en tanke som hör hemma hos en del miljöpartister, den tanken är inte specifikt socialistiskt men ändå ganska intressant.

"Problemet i samhället är inte att det finns rika. Problemet är att det finns fattiga." Den snedvridna inkomst- och förmögenhetsfördelningen är i själva verket ett helvetes problem också för eventuella liberala jämlikhetsprojekt. Det märks klart i USA:s ekonomi som visar tendenser till att kapsejsa när de rika blir rikare och de fattiga blir fler och systematiskt pressas tillbaka. Nu kan de ju inte låna till boende och konsumtion längre, och det slår mot hela ekonomin. Undrar om inte liknande tendenser syns i Sverige också.

"Tar vi allt från de rika [allt? var det inte dela lika nyss?] och ger det till de fattiga så finns det inget mer att ta från de rika sedan, och alla blir fattiga." Om ingen är rik är ingen fattig. Och det handlar inte om att plocka plånböckerna av rika knösar, det handlar om att se till att produktionsapparaten tjänar hela folket och inte kan missbrukas på det sättet som jag antydde ovan. Direktörers bolagsplundring tror jag inte heller är liberal.

Du har aldrig funderat på om hetsen mot "fuskarna" kan ha varit en generalrepetition för den här FRA-historien? Alliansen borde ha åkt ut redan på ett tidigare stadium när man slängde ur sig "gissa"siffror om "fusk" som aldrig har kunnat bevisas. I stället har man tillåtits fortsätta. Jag tror inte att det ur liberal synpunkt är smakligare att hetsa folk för att de är sjuka eller arbetslösa än att smygläsa delar av befolkningens elektroniska korrespondens. Men när en sak slinker igenom kan en annan följa efter. Det var ju det som Brecht varnade för i sin gamla dikt. När "dom" kommer för att ta dig finns ingen kvar för att hjälpa dig eftersom du inte hjälpte de som "dom" tog tidigare. Det är inte heller liberalt - eller åtminstone inte socialliberalt. Men socialliberalerna kanske är utdöda?
Postad av: Anders Gardebring | 6/23/2008 9:59:0
@Björn: Jag har som sagt varit medlem i ung vänster så jag vet hur diskussionerna där går. Det är också en av anledningarna att jag lämnade. Mer kraft gick åt till att vara arg på de rika, än att klura ut vad man bör göra åt de fattiga.
Nu tror jag inte att du hör till den fallangen, det skriver du alldeles för klokt för.

Medborgarlön ger jag inte mycket för. Få pengar utan ansträngning? Nej tack. Skall man få bidrag från staten skall det finnas en anledning till detta.

Sedan tar du upp fördelningen. Fast i slutändan hamnar du ju ändå i att människor är fattiga. Och det är ju där problemet ligger, det är där kraften behöver läggas. Så länge kraften läggs på att människor är rika, och att man behöver göra något åt det, kommer ingenting att uppnås. Får du bort fattigdomen kommer ju de rikas försprång automatiskt att minskas, men jag menar bara att man måste börja nysta i rätt ände. Jag har i många aspekter fortfarande samma grundläggande ideal som när jag kallade mig vänster. Jag tror bara mer på individers inneboende kraft än på att staten kan lösa våra problem åt oss. Så länge vi själva, som individer, inte är beredda att ta tag i våra egna problem, är det svårt att komma någonvart. Alla klarar inte av detta, och dessa måste vi naturligtvis bistå.

Direktörernas bolagsplundringar är naturligtvis inget vidare nej. Det bryter mot lagen, det tar pengar från aktieägare (som inte sällan är småsparare) och det rycker undan benen för bolagets produktion, och därför dess anställda.

"Om ingen är rik är ingen fattig."
Nja. Riktigt så enkelt är det faktiskt inte. Är ingen rik så tar du bort en av de starkaste drivkrafterna för innovation och utveckling. Detta kan vi se tydligt i de socialistiska/kommunistiska samhällen som har funnits. Utvecklingen stannar av. Människan är varken egoist eller altruist. Hon är både och. Att bara se den ena sidan av det myntet är en utopisk idé som är dömd att misslyckas. Jag kommer inte jobba två timmar extra på Söndag för att staten skall få ett par brödskivor till att dela ut i Örnsköldsvik. Så fungerar inte människor.
Ok, jag kanske drar saker ngt till sin spets, men du förstår hur jag menar tror jag.
Dessutom, skall ekonomin styras måste människor styras. Och således får vi den statliga överbyggnad och folk-kontroll som vi ju protesterar mot iom FRA-lagen.

Alliansens hetsande mot bidragstagare är ibland osmakligt. Å andra sidan har socialdemokraterna hetsat mot både små- och storföretagare och näringsliv på synnerligen osmakliga sätt när de själva suttit vid makten så det finns gott om kålsupare på båda sidor.

Men som sagt. För tillfället stöder jag inte alliansen. Deras politik är inte min politik. Sossarnas politik är inte heller min politik.
Postad av: Revolucionario | 6/24/2008 9:42:5
Jävligt bra skrivet!
3 tummar upp ifall jag haft en extra.

Ville bara meddela att ifall du har lust att stå o skrika o kanalisera din frustration kan du göra det redan nu på lördag klockan 12 i sergels torg.

Det är en del i en rörelse som tar plats i malmö och göteborg samtidigt.

Länkade på "hemsida" till forumet som startar det.

Du e välkommen att sprida vidare!

ha det!
Postad av: David | 6/25/2008 10:11:
Bra skrivet.
Postad av: Björn Nilsson | 6/25/2008 3:01:1
Jag gillar inte riktigt bloggdiskussioner som seglar ut i något annat än det ursprungliga ämnet, så jag avstår i stort sett från vidare kommentarer. Här är dock ett påpekande i en annan diskussion där jag är inblandad: det asociala beteende som vissa ekonomer påstår vara generellt för alla människor verkar mest uppvisas av ekonomistuderande.

För att backa till grundfrågan, nämligen tårarna och chocken över FRA-lagen: på min egen mark har jag skåpat ut Hanne Kjöllers klagolåt i Dagens Nyheter och jag skulle faktiskt kunna använda ett rätt fränt språk om människor som ignorerar olika typer av myndighetsövergrepp och inte vaknar till förrän deras egen lilla fildelning hotas. Det finns värre saker ...!

Men avslutningsvis vill jag säga till Anders G, Falkvinge och andra: ni har gjort ett mycket, mycket bra jobb för att lyfta FRA-frågan. Det finns full anledning för oss som inte är lika händiga med nätet att minnas den insatsen med tacksamhet. Jag hoppas att ni kan fortsätta och att ni inte blir bortfintade av listiga politiker och ämbetsmän. Och själv är jag glad att jag kunde vara med vid de historiska mötena på Medborgarplatsen och vid Riksdagshuset. Det har hänt något i den svenska politiken, en frisk vind har kommit in i de unkna skrymslena, och förhoppningsvis fortsätter den att blåsa. Ekonomidiskussionen kan vi ta vid ett annat tillfälle!
Postad av: Anders Gardebring | 6/25/2008 7:49:1
Björn:
Ekonomistuderande är jag då rakt inte... ;)

Angående fildelning..
Som du ser så är fildelningsfrågan något som jag knappast överhuvudtaget berör här. Det är rättsövergreppen som upprör mig. Jag delar till exempel inte piratpartiets syn på upphovsrätt fullt ut (även om jag menar att den till vissa delar behöver reformeras).

Anyway, ja, FRA-frågan skall dras vidare. Liksom dumheter som DNA-register och registrering av bloggar (de senaste dumheterna). Man blir ju så matt...
Postad av: Daniel | 6/25/2008 11:29:
Jag rekomenderar:

http://anderswjonsson.blogspot.com/2008/06/biobanker.h..

Jag reagerade kraftigt när jag hörde om "PKU beslutet". Tyckte att det iallafall var något lungnande att läsa detta.
/Daniel
Postad av: Lindsay Smallbone | 9/23/2008 2:27:0
Hej Anders.

Var intresserad av vilken källa du använde för följande mening om Tomas Bodström:

"det är enkom partitaktik som gjorde att man röstade nej."

I den artikeln som du länkar till i Fokus påstås ju det motsatta. Så var bara intresserad av om det har funnits nån form av inofficiell diskussion eller liknande inom partiet.

Mvh Smallbone
Postad av: Anders Gardebring | 9/23/2008 3:48:2
Lindsay:
Partitaktiken består ju i att socialdemokraterna väljer att rösta nej till en fråga som de ursprungligen själva har lagt fram. I fokusartikeln står det ju:

"På justitiedepartementet insåg man att Säpos revir var hotat. De skickade fram sin minister Thomas Bodström.

De flesta politiker ansåg, och anser, att reglerna för FRA måste förändras. Men justitieministern var upptagen med att förankra sin hårt kritiserade buggningslag. Det var en mardröm att driva igenom ytterligare en integritetskränkande lag."


Taktik helt enkelt. En integritetskränkande lag i taget....

Skriv en kommentar:


Namn:
Epost:(syns ej publikt)
Hemsida:
Kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.
Trackback URL för detta inlägg:
http://gardebring.com/trackback.aspx?aid=398
(Notera att det kan ta en stund för trackbacks att dyka upp)
Copyright Š 2005-2019, Anders Gardebring
Att lämna svenska kyrkan eller att avsäga sig sitt medlemskap i svenska kyrkan eller att gå ur svenska kyrkan.
Här kan du läsa om vad som sker när man går ur svenska kyrkan.

Klicka här för att starta din anmälan för att gå ur svenska kyrkan.