8/1/2006

Synen på rättvisa


Missa inte Mattias Lönnqvist utmärkta lista över vänsterpartistisk "rättvisa" ställd mot liberal rättvisa. Mattias är folkpartist och listan är således folkpartistiskt vinklad, men i stort kan den appliceras på liberalismen överlag.

Kommentarer:

Postad av: Mattias Lönnqvist | 8/1/2006 2:40:27
Tack för länken, och tack för det positiva omdömet i min blog.
Postad av: Egil | 8/2/2006 10:42:5
Då skall vi se vart jag hamnar på skalan då:

Valfrihet: Samma som folkpartiet.
Utbildning: Tja, folkpartiet har ju inte fel, men de dansar runt frågan. Jag är emot graderade betyg, men för betyg. Idealt skulle vi ha en skola med kurser där man på varje kurs bara kan få godkännt eller icke godkännt, och där man kan ta en kurs i den takt man själv vill. Har man klarat en kurs på kortare tid betyder det inte att man efter avklarad kurs är bätter på ämnet än ngn som tog längre tid på sig. Däremot har man tid att läsa en till kurs (kanske i samma ämne men på högre nivå). Graderade betyg leder till betygshetts, godtycklighet i kriterierna för betygen och just det, orättvisa eftersom de som tar längre tid på sig värderas lägre, trotts att de lyckats lära sig samma saker. Hastighet är inget mått på kunskap (det bevisas bland annat av studier på hur mycket studenter kan ett år efter avklarad tenta jfrt med efter avklarad omtenta).

Bostad: Tja, båda åsikterna är verklighetsfrånvända. I verkligheten har fattiga människor svåt att hitta bostad i områden där de kan få jobb (så att de kan bli rikare). Det är det viktigaste att lösa.

Barnomsorg: Att skaffa barn är vare sig en rättighet eller en skylldighet. Sluta tramsa med alla barnförälldrar :] Nä, men allvarligt talat så är det bra om de som har behov av barnomsorg kan få det till ett pris de har råd med, oavsett inkomst. Avgifter till staten borde i så stor mån som möjligt vara inkomstbasserade, precis som skatten är.

Inkomst: Varför skall de som är bra på att löneförhandla men kassa på att jobba få mer pengar än de som är dåliga på att förhandla men gör ett bra jobb? Möjlighet att delegera sin förhandlingsrätt till ngn annan (läs fackförening) är viktig, och löser problemet ganska bra, om man bortser från att voi har fått bautafackföreningar som i princip har monopol på fackföreningande. Samma problem som med stora företag som lägger beslag på en hel marknad. Fram för fler små fackföreningar.

Sammanfattning: Det _är_ en katastrof om skillnaderna i välfärd mellan olika människor är för stora. Det sliter på samhället, och är fruktansvärt för de som har oturen att vara "dåliga". Det betyder inte att alla borde ha det lika dant - olika människor har olika behov, och det finns många sätt att lösa de flesta problem på, en del funkar för mig, andra för dig.
Postad av: Anders Gardebring | 8/2/2006 2:24:10
"Bostad: Tja, båda åsikterna är verklighetsfrånvända. I verkligheten har fattiga människor svåt att hitta bostad i områden där de kan få jobb (så att de kan bli rikare). Det är det viktigaste att lösa."

Bostadspriser måste vara kopplade till standard på lägenhet och läge. Några andra kriterier resulterar i konstlade konstruktioner som är dömda på förhand.
Man behöver nödvändigtvis inte bo nära jobbet, så länge det finns bra transportmedel att tillgå. Bra kollektivtrafik primärt då.
Postad av: Peder | 8/3/2006 10:22:3
Egil: Några frågor till dig.

Utbildning: Flummigt, vi behöver betyg eftersom högre utbildningar har begränsade platser och därför måste vi ha något som är utslagsgivande, nej att kasta tärning är inte en valmöjlighet (med detta menar jag att slumpen inte skall avgöra)

Bostad: Det är inte var du bor som avgör om du blir rik, såvidare inte du menar att man skall kunna göra bostadsklipp.

Barnomsorg: "Avgifter till staten borde i så stor mån som möjligt vara inkomstbasserade" Varför? Vi betalar ju alla samma för mjölken, vi har skatten för att utjämna inkomstskillnader all annat försök till utjämning är djupt orättvist.
Postad av: Mattias Lönnqvist | 8/3/2006 1:46:33
Ursäkta att jag inte svarat tidigare, men jag hade missat din kommentar, Egil.

Utbildning: Min inställning till graderade betyg (ska man vara riktigt petig så är även underkänt/godkänt en gradering, men jag förstår vad du menar) är att de kan användas i två fall:

1. För vuxna människor som själva önskar det. På en högskoleutbildning bör det vara upp till studenterna själva om de vill ha graderade betyg.

2. När det behövs som urvalsinstrument. På många universitetsutbildningar behövs betygen som ett (gärna av flera) urvalsinstrument.

Hur blir det då med grundskolan? Det rör sig inte om vuxna människor, så även om man bör lyssna på vad eleverna säger så tycker jag inte att de är mogna att välja själva. Urvalsargumentet blir också svagare, eftersom de flesta kommer in på den gymnasieutbildning de vill ha, och för de populäraste (betygsmässigt) utbildningarna gäller ofta att det är utbildningar som skulle må bättre av intagningskrav.

Därför skulle jag gärna se ograderade (dvs underkänd/godkänd) betyg här, men då redan från lågstadiet.

Men, man bör komma ihåg att graderade betyg inte är skadliga i sig. Det som kan bli ett problem med graderade betyg är att de är enklast att sätta med kvantifierbar kunskap, vilket leder till prov (eller andra mätverktyg) oftast bara mäter ren faktakunskap (när dog Gustav III, vad är den kemiska formeln för alkohol, etc) eller förståelse (beskriv romarrikets uppgång och fall, beräkna volymen av en kon, etc) vilket motsvarar nivå 1 & 2 (de två lägsta) i Blooms taxonomi.

Men en lärare kan mycket väl mäta ändå upp till nivå 6 (värdering, ex.vis värdera de två teorierna "Under förbränning frigörs vissa ämnen ur trä" och "vid förbränning upptar trä ämnet flogiston som har negativ vikt" som modeller för varför ett nedbrunnet trästycke väger mindre en den aska som kvarstår) även med graderade betyg. Det kräver mer arbete, men det är inte de graderade betygens fel om vi får elever som bara råpluggat faktakunskaper som de sedan glömmer bort.

(Detta gäller givetvis lika väl för universitetsvärlden, där jag tidigare varit mycket engagerad i frågan)

Sedan delar jag din åsikt att vi ska skippa klasserna och ha ett system där eleverna läser ämnen i sin egen fart, där man deltar i ett antal olika studiegrupper, men det är min åsikt och inte folkpartiets.

Bostad: Man ska inte behöva bo nära sitt arbete, och frågan är om det ens är önskvärt. Men, i områden med bostadsbrist är det viktigt att det byggs mer, men jag vill framhålla valfriheten i att kunna välja mellan olika bostadsformer.

Inkomst: Jag har ingenting emot fackföreningar, och är själv medlem i facket (CF) och jag delar din åsikt att det är bra med fler små fackföreningar. Jag skulle aldrig kunna tänka mig att vara medlem i ett LO-fack utan skulle ha valt SAC om jag hade fortsatt jobba inom industrin istället för att läsa vidare på universitetet.

Det var dock inte fackföreningar jag skrev om, även om jag tycker att det är viktigt att de som vill ges en möjlighet till indivuell löneförhandling, utan jag försvarade löneklyftor. Löneklyftor är bra, och de driver samhället framåt så länge individen genom egen arbetsinsats kan ta sig från en lönenivå till en annan.

Sammanfattning: Sant, det är illa om klyftorna är för stora, men det är också illa om de är för små. I dagsläget är de för små i Sverige; framförallt är livslönebonusen för högre utbildning alldeles för låg.
Postad av: Mattias Lönnqvist | 8/3/2006 1:51:43
[...]ofta att det är utbildningar som skulle må bättre av intagningsprov.

Skulle det ha stått i det femte stycket. Alltså intagningsprov, och inte intagningskrav.

[...]som modeller för varför ett nedbrunnet trästycke väger mer än den aska som kvarstår

Skulle det ha stått i förklaringen av nivå 6 av Blooms Taxonomi.

Skriv en kommentar:


Namn:
Epost:(syns ej publikt)
Hemsida:
Kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.
Trackback URL för detta inlägg:
http://gardebring.com/trackback.aspx?aid=278
(Notera att det kan ta en stund för trackbacks att dyka upp)
Copyright © 2005-2024, Anders Gardebring
Att lämna svenska kyrkan eller att avsäga sig sitt medlemskap i svenska kyrkan eller att gå ur svenska kyrkan.
Här kan du läsa om vad som sker när man går ur svenska kyrkan.

Klicka här för att starta din anmälan för att gå ur svenska kyrkan.